Den 16 Maj började planeringen för hämtresan. Allt eftersom blev det klart att
det inte skulle finnas något sätt för svenska medborgare att köra en
engelskregistrerad hoj på vägen i försäkrat tillstånd vare sig i England
eller Danmark. Däremot när vi kom inom Sverige kunde tullen bevilja
tillfälligt trafikförsäkring i samband med ansökan om tillfällig reggning.
Så det fick bli hyra av skåpbil med bakgavellift i både England och Danmark.
Första skåpbilen hyrdes i Colchester som ligger ganska nära hamnen
Harwich därifrån färjan skulle gå.
Tanken var att på frakt-dagen skulle jag hinna tillbaka dit från Harwich och lämna igen skåpbilen
och ta mig tillbaka till färjan..
Många olika hyralternativ undersöktes i förväg. Som sjukskriven nyckebens-patient hade jag
gott om tid att planera..
Från Stockholm går det flyga otroligt prisvärt från Skavsta som ligger i
Nyköping söder om Sthlm, om man bokar långt i förväg.
http://www.ryanair.se
Proceduren den 31 Maj blev:
Flyg Skavsta/Stansted (475:- totalt flyg enkel för 2 pers !)
Från Värmdö kl 0345 på morgonen, morgonpigg Hans-Ove intager frukost i Skavsta
Taxi till Colchester (var mkt dyrare än flyget),
Skåpbil Colchester till London,
Det gäller att komma ihåg på vilken sida de kör..
Lastning av hoj, Hans-Ove på hojen:
Ungefär 8 st kompletta spännband hade vi med oss i bagaget
och vi försökte på olika sätt åstadkomma en trygg fastsättning.
Vi hade tur att butiken just då jobbade med att packa upp en
ny Suzuki Bandit så vi fick överta botten-ramen i leverans-containern
som passade bra som extra stöd i skåpbilen. Båda skåpbilarna under
hemresan saknade lastöglor i golven, dvs inte tänkta för frakt av fordon.
Sedan åkte vi tillbaka samma väg, nu mot Harwich och lastade av hojen.
Planen var sedan att jag skulle hinna tillbaka med skåpbilen till
Colchester och på något sätt tillbaka till färjan med taxi...
Men denna sista plan höll inte alls.
Vi åkte fel med skåpbil och hoj och tappade minst en halvtimma,
så det slutade med att bara Hans-Ove och hojen kom med på färjan
pga jag behövde åkte tillbaka och lämnade tilbaka skåpbilen.
Nu var jag strandsatt i England !!
Men Ryanair flyger även en linje Stansted->Esbjerg så jag vandrade runt
i Colchester tills jag kunde hitta ett Internet-café och där bokade jag flyg
med Ryanair nästa dag till Esbjerg. Sedan efter ny vandring runt stan
hittade jag till slut en taxi som kunde ta mig till ett hotell bredvid Stansted-
flygplatsen. Där övernattade jag till nästa dag medan Hans-Ove åkte
vidare mot Danmark på färjan.
Flyget till Esbjerg anlände någon halvtimme efter Hans-Ove's färja
så resten av tidplanen var därmed opåverkad av tidigare misöden.
Färjeturen hade varit rena sjöslaget (gropig sjö) under natten med
spyende ungar vid frukostborden så Hans-Ove tyckte jag hade haft tur i
oturen. Jag tog mig till den danska skåpbilshyrfirman i Esbjerg och där
stod redan Hans-Ove och hade lastat på hojen på bilen !
I Danmark hade vi ingen stabil botten-ram så här gällde det att få fast hojen så gott
det gick. Inga golv-fästöglor i dom här bilarna så vi fick försöka få fast
allt i midjehöjd. Men det gick vägen.
Resan mot Köpenhamn gick bra
och föda intogs på resande fot för att spara tid:
men brotullavgiften över Stora Bält-bron var en oväntad rysare,
över 600 danska kr för en skåpbil....
Hojen lastades ur bredvid Öresundsbron och Hans-Ove försvann norrut
in i fosterlandet.
Jag hade redan bokat/betalt att flyga hem med Malmö Aviation från Malmö till Bromma, bara 470:-enkel
till Stockholm, det är billigare än tåg samma väg. http://www.malmoaviation.se
Men skåpbilen skulle först till ett hyrställe vid Kastrup. Jag irrade runt med skåpbilen
efter en dålig ViaMichelin-kartguide och hamnade på baksidan av Kastrup i Dragör Hamn. Jag hittade
till slut AVIS-återlämningsstället i Utriges Lufthavn och blev av med skåpbilen. Jag hann
komma med ett Öresundståg Kastrup till Malmö Central, och rusade ut från stationen i Malmö.
Längst fram i taxikön stod en Emerson Fittipaldi-kopia till taxi-chaufför som visade sig vara specialist
på att köra folk snabbt till Sturup. Han hade ett rekord på 15 minuter men nu behövdes inte
riktigt lika hög fart. Utan taxi hade det inte gått pga tidsmissarna, planen var annars att jag skulle
åkt flygbuss. Det var en del regn i Malmö, Hans-Ove slapp de värsta skurarna fick jag höra
via mobilen, bara en del vägblöta på hojen.
Där nere på vägen färdades Hans-Ove i samma ögonblick...
Jag kom med flyget hem och Hans-Ove hade övernattat hos vänner i Växjö. Han körde resten
av vägen hem den 2 juni och då var det toppenväder. Totalt 457 miles (73 mil) hade han färdats.
Jag åkte med
flygbuss tillbaka till Skavsta och hämtade bilen som blivit kvar där. Så slutade den ganska ovanliga
import-resan.
Det här blev ju ganska mkt dyrare än man normalt vill ha det vid en import, bla skåpbilshyrorna
kostade. Men själva resan hade sitt värde också som ett äventyr i sig.
Även om man skulle summera allt så fick jag en hoj i det skicket mkt billigare och bättre än
om jag skulle försökt renovera en så gammal GSX-R till det skicket. Jag har ju renoverat två
GT750 och i båda dom fallen kostade varje hoj mkt mer totalt i delar än den här hojen totalt med
alla rese/fraktutgifter. Så graderat i 'galenskapsfaktor' så är det här inköpet mer
prisvärt än de två nämnda renoveringarna. Inget tid åtgår här till vare sig
reservdels-jagande eller renoverings-jobb.
Men det är klart så här tar man normalt inte hem en hoj från U.K. Bäst i sådana fall att gå samman flera personer om transporterna så man slår ut kostnaderna på flera eller att säljaren skeppar till svensk hamn.